Andra veckan i Ecuador!
Ända sedan jag började jobba i hemtjänsten har jag tyckt det varit förvirrande att jobba oregelbundna dagar och delvis tider, man vet liksom aldrig riktigt vilken dag det är, men nu känner jag av att jag inte är van vid måndag-till-fredag-jobb. Tycker det är lite enformigt med samma dagar, samma tider och samma rutiner jämt, men precis som det mesta så lär jag väl vänja mig vid det med!
På tal om rutiner så har jag i vilket fall hunnit komma in i dom nu under andra veckan, och kroppen har vant sig vid tidsomställningen och sovtiderna. I Sverige är vi visserligen vana vid både och, men just sommarhalvåret är för mig så starkt förknippat med att det är ljust större delen av dygnet så därför känns det väldigt konstigt att solen går ner vid sex - halv sju på kvällen efter varma och soliga dagar. Vissa saker uppskattar man inte riktigt förrän man märker att dom saknas!
På dagarna jobbar vi fortfarande med förberedelser, jag längtar nu tills barnen börjar. Det ska bli väldigt kul att få träffa dom!
I skrivandets stund har jag just vaknat upp efter en powernap i hängmattan, där en hel del fritid spenderas. Då arbetet på dagiset bara är från 8-12.30 finns det mycket (ibland lite för mycket) av den varan. Två dagar i veckan har jag blivit ombedd att hjälpa småtjejerna här i huset med engelska, vilket jag bara tycker är roligt! Till på köpet får även jag chansen att snappa upp några ord på spanska. Annars kan det även bli en och annan promenad ner till staden, och har man tråkigt här finns det alltid något att hjälpa till med, t.ex. på chokladfabriken som finns här. Har fått förfrågan om jag kan hjälpa till att översätta deras hemsida till svenska då chokladen har, en ganska liten, men än dock en marknad även i Sverige! Är ni intresserade kan ni läsa mer om chokladen på kallari.com!
Idag var jag, Judy (amerikanskan) och Milo, min granne i rummet bredvid, uppe före tuppen (mer bokstavligt talat här då det faktiskt händer att jag vaknar av tuppen) för att ta bussen till ett naturreservat en 20-30 minuter bort. Vi gick igenom regnskogen, och Judy som har jobbat där berättade om lite olika träd och växter och vad dom kan vara bra för. Vi smakade på en del saker, t.ex. mossa, blad och tro det eller ej - citronmyror!
Efter en ganska lång promenad nådde vi målet som var ett ca. 30 meter högt utsiktstorn, mer likt en telefonstolpe, som vi klättrade upp för, och högst upp fanns en liten plattform där man kunde sitta och beundra utsikten. Ganska otroligt, då vi var över skogen och kunde se allt! Medan vi satt där kom två örnar av något slag och seglade alldeles i närheten ovanför oss. Hela upplevelsen var riktigt häftig, och jag är så glad att vi åkte dit! :)
/Anna
På tal om rutiner så har jag i vilket fall hunnit komma in i dom nu under andra veckan, och kroppen har vant sig vid tidsomställningen och sovtiderna. I Sverige är vi visserligen vana vid både och, men just sommarhalvåret är för mig så starkt förknippat med att det är ljust större delen av dygnet så därför känns det väldigt konstigt att solen går ner vid sex - halv sju på kvällen efter varma och soliga dagar. Vissa saker uppskattar man inte riktigt förrän man märker att dom saknas!
På dagarna jobbar vi fortfarande med förberedelser, jag längtar nu tills barnen börjar. Det ska bli väldigt kul att få träffa dom!
I skrivandets stund har jag just vaknat upp efter en powernap i hängmattan, där en hel del fritid spenderas. Då arbetet på dagiset bara är från 8-12.30 finns det mycket (ibland lite för mycket) av den varan. Två dagar i veckan har jag blivit ombedd att hjälpa småtjejerna här i huset med engelska, vilket jag bara tycker är roligt! Till på köpet får även jag chansen att snappa upp några ord på spanska. Annars kan det även bli en och annan promenad ner till staden, och har man tråkigt här finns det alltid något att hjälpa till med, t.ex. på chokladfabriken som finns här. Har fått förfrågan om jag kan hjälpa till att översätta deras hemsida till svenska då chokladen har, en ganska liten, men än dock en marknad även i Sverige! Är ni intresserade kan ni läsa mer om chokladen på kallari.com!
Idag var jag, Judy (amerikanskan) och Milo, min granne i rummet bredvid, uppe före tuppen (mer bokstavligt talat här då det faktiskt händer att jag vaknar av tuppen) för att ta bussen till ett naturreservat en 20-30 minuter bort. Vi gick igenom regnskogen, och Judy som har jobbat där berättade om lite olika träd och växter och vad dom kan vara bra för. Vi smakade på en del saker, t.ex. mossa, blad och tro det eller ej - citronmyror!
Efter en ganska lång promenad nådde vi målet som var ett ca. 30 meter högt utsiktstorn, mer likt en telefonstolpe, som vi klättrade upp för, och högst upp fanns en liten plattform där man kunde sitta och beundra utsikten. Ganska otroligt, då vi var över skogen och kunde se allt! Medan vi satt där kom två örnar av något slag och seglade alldeles i närheten ovanför oss. Hela upplevelsen var riktigt häftig, och jag är så glad att vi åkte dit! :)
/Anna
Första veckan i Ecuador!
Första veckan var ganska omtumlande, med tidsomställning och massa nya intryck. Med tanke på att jag satte min fot på ett flygplan för första gången två veckor tidigare, och dessutom aldrig lämnat Norden innan, var det en väldigt lång första resa. När jag efter den längsta sträckan, London - Miami, bytte flyg hade jag inte alls någon lust att gå på ett till plan, men jag var helt utmattad och sov som tur var nästan hela vägen.
Kom fram till Quito mitt i natten och trodde jag skulle frysa ihjäl när jag väl kommit fram till min värdfamilj och bäddat ner mig i sängen, jag som trodde Sydamerika alltid var varmt! Fick senare lära mig att eftersom Quito ligger så högt upp värmer solen bra på dagen, men så fort den försvinner blir det kallt. Höjden gör även att man blir riktigt anfådd bara av att gå upp för en trappa om man inte är van - jag var rädd ett tag att min kondition var mycket sämre än jag trodde!
Första dagen uppmamande min "värd-mamma" mig att gå ut om jag ville, ta en promenad eller hoppa på en buss och åka till stan, men livet ute på gatan lät livsfarligt av det jag hörde från mitt rum - polissirener och bilar som tutade hela tiden - så jag valde att hålla mig inne.
Dag nummer två var det dags att träffa samordnaren, Gaby, tillsammans med två andra volontärer som skulle till Galapagosöarna. Vi gick igenom massa praktiska saker om respektive projekt och efter några timmar åkte vi iväg till ett museum där vi fick lära oss massa intressanta saker om Ecuador!
Dag tre var det dags för den långa bussresan till Tena. Efter ca. 4 timmar på slingriga vägar över berget var vi framme i värmen och mina nya "värd-föräldrar" mötte upp mig vid bussen och en inte så lång bilresa senare var vi framme vid vad som är mitt hem de kommande veckorna - ett mysigt rum med dekorativt målade väggar, och med en grön härlig trädgård precis utanför dörren där hönsen går runt och kacklar!
Andra och tredje dagen i Tena var det dags för det jag huvudsakligen kom hit för - dagiset! Bilma, min värd-mamma, och hennes barnbarn Nestor följde mig dit där jag fick träffa Laura och Marie. Barnen börjar inte förrän 2 oktober, så det vi gör nu är förberedelser så som att städa och förbereda lite undervisningsmaterial, dekorationer osv.
Första helgen här spenderades till större delen med en amerikanska som mer eller mindre bor och jobbar här. Vi åkte buss lite hit och dit för några ärenden och jag fick chansen att se mig omkring lite. På kvällen var vi på en födelsedagsfest hos en vän till henne och efter det gick vi ut och dansade. Jag skojar inte när jag säger att det är mer folk ute här än hemma i Uddevalla, det tror man inte när man tänker Amazonas!
På söndagen åkte jag med familjen till floden för att bada. För mig som älskar att bada även i Sveriges kalla sjöar var det varma vattnet i floden mer än underbart! :)
/Anna
Kom fram till Quito mitt i natten och trodde jag skulle frysa ihjäl när jag väl kommit fram till min värdfamilj och bäddat ner mig i sängen, jag som trodde Sydamerika alltid var varmt! Fick senare lära mig att eftersom Quito ligger så högt upp värmer solen bra på dagen, men så fort den försvinner blir det kallt. Höjden gör även att man blir riktigt anfådd bara av att gå upp för en trappa om man inte är van - jag var rädd ett tag att min kondition var mycket sämre än jag trodde!
Första dagen uppmamande min "värd-mamma" mig att gå ut om jag ville, ta en promenad eller hoppa på en buss och åka till stan, men livet ute på gatan lät livsfarligt av det jag hörde från mitt rum - polissirener och bilar som tutade hela tiden - så jag valde att hålla mig inne.
Dag nummer två var det dags att träffa samordnaren, Gaby, tillsammans med två andra volontärer som skulle till Galapagosöarna. Vi gick igenom massa praktiska saker om respektive projekt och efter några timmar åkte vi iväg till ett museum där vi fick lära oss massa intressanta saker om Ecuador!
Dag tre var det dags för den långa bussresan till Tena. Efter ca. 4 timmar på slingriga vägar över berget var vi framme i värmen och mina nya "värd-föräldrar" mötte upp mig vid bussen och en inte så lång bilresa senare var vi framme vid vad som är mitt hem de kommande veckorna - ett mysigt rum med dekorativt målade väggar, och med en grön härlig trädgård precis utanför dörren där hönsen går runt och kacklar!
Andra och tredje dagen i Tena var det dags för det jag huvudsakligen kom hit för - dagiset! Bilma, min värd-mamma, och hennes barnbarn Nestor följde mig dit där jag fick träffa Laura och Marie. Barnen börjar inte förrän 2 oktober, så det vi gör nu är förberedelser så som att städa och förbereda lite undervisningsmaterial, dekorationer osv.
Första helgen här spenderades till större delen med en amerikanska som mer eller mindre bor och jobbar här. Vi åkte buss lite hit och dit för några ärenden och jag fick chansen att se mig omkring lite. På kvällen var vi på en födelsedagsfest hos en vän till henne och efter det gick vi ut och dansade. Jag skojar inte när jag säger att det är mer folk ute här än hemma i Uddevalla, det tror man inte när man tänker Amazonas!
På söndagen åkte jag med familjen till floden för att bada. För mig som älskar att bada även i Sveriges kalla sjöar var det varma vattnet i floden mer än underbart! :)
/Anna
Gör ett försök..
Ger mig på ett försök att blogga i alla fall (ja, jag har svårt att bestämma mig) åtminstone någon dag i veckan. Jag saknar lite utbytet det ger att någon annan än jag själv läser det jag skriver, och jag vet ju i alla fall några där hemma är nyfikna på vad jag sysslar med här i regnskogen (den lever verkligen upp till det namnet just nu!)
Dessvärre går det inte lika smidigt i mobilen som på dator så därför kommer jag inte riktigt kunna få det att se ut som jag vill och som det brukar, och bilder tror jag inte det går ladda upp via mobilen (jag vet i alla fall inte hur) så det får bli som det blir, men det passar väl bra eftersom det är lite så det är i djungeln! :)
/Anna
Dessvärre går det inte lika smidigt i mobilen som på dator så därför kommer jag inte riktigt kunna få det att se ut som jag vill och som det brukar, och bilder tror jag inte det går ladda upp via mobilen (jag vet i alla fall inte hur) så det får bli som det blir, men det passar väl bra eftersom det är lite så det är i djungeln! :)
/Anna
Följ mig på Instagram!
Hej! Ville bara skicka en hälsning från Ecuador och hänvisa mina bloggläsare till annalds på Instagram (postar även allt på Facebook). Jag har tillgång till internet emellanåt men tycker det är för krångligt att blogga via mobilen så bilder och lite text på Instagram känns tillräckligt. Finns naturligtvis massor att berätta men skriver som sagt dagbok "the old fashion way" för min egen skull. Kan tänka mig att jag delar med mig av en del i efterhand! Men just nu är det alltså Instagram och Facebook som gäller i den mån jag har möjlighet! :)
/Anna
/Anna
Farewell.. Somebody's gonna miss you!
Hejsan! Resan börjar närma sig.. I morgon lämnar jag Vinterland och åker ner till Stockholm för att invänta flyget till Quito, Ecuador, som går på söndag morgon. Kan inte riktigt fatta att jag faktiskt åker snart..
Vet inte när jag kommer ha tillgång till dator och blogg nästa gång, i värsta fall blir det inte förrän i december men ska i alla fall se till att bjuda på lite livstecken m.m. på Facebook, om inte annat!
För att sammanfatta sommaren som har gått (för här uppe är den i alla fall definitivt över!) så har den varit nästintill perfekt! Många varma och fina dagar, hyfsat mycket sol och bad, härligt umgänge med fina människor och sist men inte minst har jag fått chansen att se båda mina idoler - vilket för en själ som lever av musik är helt oslagbart!
Så med andra ord, en härlig sommar är över och nu väntar nya äventyr! Önskar er alla en mysig höst i vårat kalla och regniga Sverige ;) Avslutar med en passande låt av The only girl in the world!
På återseende!
I ain't trying to do what everybody else doing, just 'cause everybody doing what they all do
Så var jag på plats i Vinterland! Åkte flygplan för första gången i mitt liv i måndags, väldigt spännande! När jag kom till flygplatsen stod jag bara rakt upp och ner mitt i alltihop i säkert en halvtimme och funderade på vad jag skulle göra innan jag bestämde mig för att det faktiskt inte kan vara så himla svårt att förstå sig på allting, och det var det inte! Som van bussåkare blev jag nästan lite chockad över hur trevlig all personal på och runt flyget var. (Vad säger det om Vässtrafiks personal?)
Flyga var hur som helst roligt vilket känns skönt eftersom det blir mycket av den varan den närmsta tiden! Under den första sträckan, Landvetter - Arlanda, var jag helt fascinerad av molnen, men blev trött i ögonen av det starka ljuset så jag skulle bara blunda lite... När jag öppnade ögonen nästa gång landade vi på Arlanda! Det är jag i ett nötskal det! Kan somna i vilken situation som helst :)
När jag kom fram till Östersund frös jag nästan ihjäl med en skillnad på kanske 10 grader, vill inte ens tänka på hur det kommer kännas när jag kommer från Sydamerika till norra Sverige mitt i vintern... Anyway.. Nu försöker jag bara ta det lugnt och koppla av (vilket inte alls är svårt när det finns absolut ingenting att göra..) och ta vara på den sista tiden i Sverige och med familjen innan jag ger mig av!
I Mörsil är det dött som vanligt!
Lite Molly-mys.. Ibland är det värt en allergisk reaktion! :)
Never did I think you could be such a cold blooded murderer
Hej på er! Här kommer en liten update innan jag återgår till det sista fixandet och donandet. I fredags gjordes det sista arbetspasset på ett tag, och i morgon lämnar jag Uddevalla!
Måste säga att Uddevalla verkligen levererade sista helgen här! Uddevalla Solid Sound! Var där igår och tittade på Darin – och han är fanimej KUNG! Det senaste har väl Rihanna tagit över lite i musikväg för mig, men det Darin har som Rihanna saknar lite är den där riktigt musikaliska biten och jag blir lika fascinerad och imponerad varje gång över hur otroligt bra och duktig han är! Dessutom blir jag alltid lite nostalgisk när det gäller Darin :) Hade hur roligt som helst och även framför den här scenen, på Riverside-ängen i lilla Uddevalla, var det ren och skär lycka! Det finns verkligen ingenting som gör min själ lika glad som musik som går rakt in i hjärtat! ♥
Nu ska jag se till så att jag har en väska utan övervikt!
