annalds

Nu har jag läst färdigt boken, En sorts kärlek av Ray Kluun. (Läs om den här.) Det tog väl en vecka ungefär, och det som står där; "En av de ärligaste och sorgligaste böcker som har skrivits".. Ja, jag är beredd att hålla med om det, med lite extra betoning på sorgligaste.. Herregud, vad sorgligt det var! Satt på tåget och läste slutet, tårarna bara vällde upp och jag kunde inte stoppa det. Var tvungen att sluta läsa för att inte bryta ihop.

För övrigt en väldigt bra bok som väckt alla möjliga känslor hos mig. Jag blev arg, glad, ledsen, rörd.. En riktigt fin kärlekshistoria, samtidigt som det ändå inte är det. Namnet En sorts kärlek makes sense now. Jag vet inte vad jag ska säga mer än; Läs boken! Jag blev otroligt tagen..

Själv måste jag dra ner till biblioteket någon dag och låna fortsättningen, som handlar om hur Sten och dottern klarar sig utan Carmen.