Por siempre te amaré

För ett år sedan var jag där, i underbara Ecuador! Från den 16 september har jag börjat läsa min handskriva dagbok, dag för dag, om vad jag hade för mig för ett år sedan. Har inte tittat i boken sedan jag kom hem så det är väldigt roligt att läsa. Speciellt kul att läsa om vad jag tyckte om landet, om staden och om mitt hem precis i början. Det som ligger närmast till hands i mitt minne är naturligtvis hur mycket jag älskade platsen när jag åkte därifrån, knappt så jag minns hur jag kände de första dagarna. (Och just därför skriver man dagbok!) Kan säga att jag lägger ifrån mig min bok med ett leende på läpparna varenda kväll :)
 
Helt galet hur fort ett år kan gå! Alla gamla på jobbet säger alltid att tiden går fortfare ju äldre man blir, men jag är ju bara 23 och det går redan superfort! Får helt enkelt se det som en ännu större anledning att ta vara  på tiden :) Nu har även tre veckor i skolan gått, mycket att läsa, mycket att göra, mycket tid till grupparbeten och mycket tid på tåget, men tiden går ju som sagt superfort så det är väl mitt minsta problem.. ;)
 
Just nu sitter jag i sängen (älskar att vara i min sovalkov sedan jag målat och möblerat om! Lyckades helt klart med idéen om att göra det till "världens mysigaste plats") med allt jag behöver för att både utbilda mig och roa mig - kaffe, mobil, tv, surfplatta och böcker! En lugn helg efter en tuff vecka där nytta förenas med nöje, med andra ord :)

Postat av: Mamma

Vad härligt att sitta och läsa "gamla" minnen.

2014-09-25 @ 18:47:48
Kommentera inlägget här:
Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: