Sjätte veckan i Ecuador!
Jag kan fortfarande ibland ha lite svårt att inse att jag faktiskt fullföljde den här "galna" idén och åkte iväg helt ensam för att spendera tre månader Sydamerika, och nu har redan halva tiden gått! Om inte hela grejen i sig är galen så är DET galet!
Den här veckan började med en förkylning, vilket kanske inte kom helt oväntat då dagisbarn alltid är snoriga. Bilma ordnade medicin till mig, gjord på någon växt från trädgården och lime, som jag fick dricka två kvällar. Det såg giftigt ut och var surt som attan, men jag blev i alla fall bättre! Vet inte om det berodde på det men båda nätterna efter att jag druckit detta vaknade jag av att det gjorde jätteont på ett ställe i halsen när jag svalde, men det gick över efter en stund. Inbillar mig att det var medicinen som jobbade med att "laga" det sjuka i halsen. :)
Jobbet går bra, nu får jag famnen full med ungar när jag kommer på morgonen och dom vill gärna kramas, hålla handen och klättra på mig. Ja.. vi kan väl säga så att jag ofta är helt färdig när jag går hem för dagen! :) Och då inte bara av värmen! Men det är härligt, jag kommer sakna de små liven när jag åker härifrån!
Och på tal om det, så lämnade våran fina Milo oss i veckan för att fortsätta sina äventyr. Han har minst sagt satt sina spår här och det känns väldigt tomt utan honom men jag är jätteglad att jag lärt känna honom och för tiden vi varit här samtidig, det har varit guld värt! :)
Övrigt nytt i veckan! Jag bestämde mig en dag för att försöka skynda på processen med spanskan lite så i måndags tog jag min första spanskalektion hos en tjej från England! Känns som att det kan vara nyttigt men jag insåg då att jag faktiskt kan mer än jag tror. Men det bästa är trots allt att bara prata med folk, och det här verkar vara en riktig partystad så igårkväll följde jag med ett gäng jag träffat ute för att umgås och dansa lite. Det roliga här är att alla verkligen kan dansa och även gör det. Det är stor skillnad från Sverige! Men hade jag vetat det innan så hade jag nog packat lite annorlunda för resan hit, haha! :)
Så, i morgon påbörjas alltså den andra hälften av den här resan! Som sagt, galet..!
/Anna
Den här veckan började med en förkylning, vilket kanske inte kom helt oväntat då dagisbarn alltid är snoriga. Bilma ordnade medicin till mig, gjord på någon växt från trädgården och lime, som jag fick dricka två kvällar. Det såg giftigt ut och var surt som attan, men jag blev i alla fall bättre! Vet inte om det berodde på det men båda nätterna efter att jag druckit detta vaknade jag av att det gjorde jätteont på ett ställe i halsen när jag svalde, men det gick över efter en stund. Inbillar mig att det var medicinen som jobbade med att "laga" det sjuka i halsen. :)
Jobbet går bra, nu får jag famnen full med ungar när jag kommer på morgonen och dom vill gärna kramas, hålla handen och klättra på mig. Ja.. vi kan väl säga så att jag ofta är helt färdig när jag går hem för dagen! :) Och då inte bara av värmen! Men det är härligt, jag kommer sakna de små liven när jag åker härifrån!
Och på tal om det, så lämnade våran fina Milo oss i veckan för att fortsätta sina äventyr. Han har minst sagt satt sina spår här och det känns väldigt tomt utan honom men jag är jätteglad att jag lärt känna honom och för tiden vi varit här samtidig, det har varit guld värt! :)
Övrigt nytt i veckan! Jag bestämde mig en dag för att försöka skynda på processen med spanskan lite så i måndags tog jag min första spanskalektion hos en tjej från England! Känns som att det kan vara nyttigt men jag insåg då att jag faktiskt kan mer än jag tror. Men det bästa är trots allt att bara prata med folk, och det här verkar vara en riktig partystad så igårkväll följde jag med ett gäng jag träffat ute för att umgås och dansa lite. Det roliga här är att alla verkligen kan dansa och även gör det. Det är stor skillnad från Sverige! Men hade jag vetat det innan så hade jag nog packat lite annorlunda för resan hit, haha! :)
Så, i morgon påbörjas alltså den andra hälften av den här resan! Som sagt, galet..!
/Anna
Femte veckan i Ecuador!
Veckan har gått fort trots att jag de första dagarna längtade tillbaka till Galapagos som en tok! Men, jag jobbar ju med barn så jag leker mest bort dagarna :) Det jobbigaste är värmen, det krävs inte mer än några minuter i solen för att man ska bli helt genomsvett, men tanken på att det är kallt, mörkt och höstigt i Sverige är ganska tillfredsställande! ;)
Jag börjar lära mig namnen på alla barnen nu och de som i början var lite blyga börjar bli varma i kläderna. En liten kille som heter Mayckel har nog det mest värmande leendet av alla. De första dagarna var han mest ledsen, men nu tittar han på en och ler med hela ansiktet vilket avslöjar att han antingen har eller tänker hitta på nåt bus :) Enligt min granne Milo är små barn telepatiska och kan förstå vilket språk som helst, och det ska även vara bra för dom att höra olika språk, och jag provar den teorin genom att prata svenska med barnen. De större barnen tittar bara på mig och säger "que?" medan de mindre faktiskt verkar förstå. Eller så låtsas dom bara, haha :) Hur som helst går det på ett ut när dom inte förstår mig och jag inte förstår dom!
Utöver jobbet har veckan varit ganska lugn. Igår tog jag en promenad på förmiddagen genom staden till Rio Tena. En en och en halv timmes promenad som egentligen var alldeles för lång i stekande sol, men detso skönare att slå sig ner i hängmattan efteråt och vänta på regnet!
På kvällen var det lite avskedsfest för Milo som lämnar Ecuador snart och tillsammans med några från Kallari gick vi ut för att sjunga karaoke. Dom älskar det här och det finns karaoke-barer överallt! Vi var nog där en 4 timmar innan vi gick vidare till en nattklubb för att dansa lite och vi hade jättekul hela kvällen! :) Är dock inte lika pigg idag och har sovit nästan hela eftermiddagen, men vad gör det? Det är ju bara söndag och i morgon börjar nya utmaningar!
/Anna
Jag börjar lära mig namnen på alla barnen nu och de som i början var lite blyga börjar bli varma i kläderna. En liten kille som heter Mayckel har nog det mest värmande leendet av alla. De första dagarna var han mest ledsen, men nu tittar han på en och ler med hela ansiktet vilket avslöjar att han antingen har eller tänker hitta på nåt bus :) Enligt min granne Milo är små barn telepatiska och kan förstå vilket språk som helst, och det ska även vara bra för dom att höra olika språk, och jag provar den teorin genom att prata svenska med barnen. De större barnen tittar bara på mig och säger "que?" medan de mindre faktiskt verkar förstå. Eller så låtsas dom bara, haha :) Hur som helst går det på ett ut när dom inte förstår mig och jag inte förstår dom!
Utöver jobbet har veckan varit ganska lugn. Igår tog jag en promenad på förmiddagen genom staden till Rio Tena. En en och en halv timmes promenad som egentligen var alldeles för lång i stekande sol, men detso skönare att slå sig ner i hängmattan efteråt och vänta på regnet!
På kvällen var det lite avskedsfest för Milo som lämnar Ecuador snart och tillsammans med några från Kallari gick vi ut för att sjunga karaoke. Dom älskar det här och det finns karaoke-barer överallt! Vi var nog där en 4 timmar innan vi gick vidare till en nattklubb för att dansa lite och vi hade jättekul hela kvällen! :) Är dock inte lika pigg idag och har sovit nästan hela eftermiddagen, men vad gör det? Det är ju bara söndag och i morgon börjar nya utmaningar!
/Anna
Fjärde veckan i Ecuador!
För att inkludera söndagen bestod den av en tidig morgon för att åka till flygplatsen i Quito. Eftersom staden ligger mellan två berg är den väldigt lång och alla resor i den staden är evighetslånga, till och med en söndagmorgon utan trafik... En flygresa, lite bussåkande, båtåkande, bilåkande, och tillslut 2-2,5 timmars ytterligare båtåkande var jag och resten av gruppen jag spenderat de här dagarna med framme i Puerto Villamil på ön Isabela och möttes upp av våran guide Ricardo som transporterade oss till Hotel San Vicente. Efter fem minuter på hotellrummet åkte vi iväg till en lagun för att titta på flamingos, och resten av dagen bestod av fritid som spenderades med en promenad på stranden och runt i den väldigt lugna och fridfulla staden.
Andra dagen på Isabela var vi och tittade på landsköldpaddor i nationalparken och sedan även några andra intressanta och historiska platser, t.ex. The wall of tears.
På eftermiddagen åkte vi båt till en liten ö som till största delen bestod av lavasten och där det bodde massor av marinleguaner (om det nu är det svenska ordet, vad vet jag! Marine iguanas, anyway.. :)) Vi såg även sjölejon, Blue-footed Boobys och hajar. Efter en guidad tur på ön av Javier åkte vi vidare för att snorkla! Såg både havssköldpaddor, en rocka och massa fina fiskar, väldigt fascinerande! Kändes som att vara live i Hitta Nemo i 3D! :)
Tredje dagen åkte vi till Volcán Sierra Negra och vandrade 8 km till Volcán Chico och sedan tillbaka. Det var otroligt utmanande, speciellt eftersom solen sken hela dagen, men det var värt det! Volcán Sierra Negra har den andra mest aktiva kratern i världen som är 10 km i diameter, och utsikten var fantastisk från Volcán Chico varifrån vi kunde se Galapagos yngsta ö, Fernandina.
När vi kom tillbaka till hotellet fick vi 20 minuter och sedan var det dags att åka och snorkla igen! På vägen dit tittade vi på sjölejon och fick lära känna deras historia på Galapagos lite genom Ricardo. Även vid andra snorklings-tillfället såg vi havssköldpaddor och en pingvin som simmade omkring där :)
Fjärde dagen blev vi hämtade tidigt på morgonen och körda till båten för att lämna underbara Isabela åka tillbaka till Santa Cruz och Puerto Ayora där vi blev körda till respektive hotell för frukost. På förmiddagen var vi och tittade på sköldpaddor i nationalparken, jättestora sköldpaddor! På eftermiddagen blev det ännu mer jättesköldpaddor, men den här gången på höglandet där de lever fritt i naturen. Vi hade turen på våran sida hela dagen då de på nationalparken hade fått mat och därför var väldigt aktiva, och på höglandet var det massor av dom överallt vilket enligt våran guide, Daniel, inte alltid händer och vi fick många "100 dollar pictures" ;) Vi var även och tittade på kollapsade kratrar efter en vulkan och gick igenom en lavatunnel. Otroligt vad naturen kan göra :)
Hade kunnat stanna på Galapagos för alltid, men femte dagen var det dags för hemfärd och vi blev körda till flygplatsen tidigt för en lång väntan på flyget till Quito. Väl där tog jag en taxi till busstationen, jag hade ingen aning att det var så långt dit och med all trafik tog resan dit nästan lika lång tid som flygresan, blev dessutom fast där i över tre timmar i väntan på bussen då biljetterna var slutsålda till de närmaste avgångarna. Hur som helst kom jag i alla fall fram till Tena, klockan var halv tre på natten men just då var det bara skönt att vara här igen.
På fredagen var det helgdag här och därför inget jobb så hela dagen spenderade jag i lugnan ro med att återhämta mig efter resan och resten av helgen har sett ungefär likadan ut. På lördagskvällen firade vi lilla Nestor som fyllde två år med tårta och sång, men i övrigt har det inte hänt något spännande alls. Inte för att jag fått för lite nya upplevelser och intryck tidigare i veckan! :)
/Anna
Andra dagen på Isabela var vi och tittade på landsköldpaddor i nationalparken och sedan även några andra intressanta och historiska platser, t.ex. The wall of tears.
På eftermiddagen åkte vi båt till en liten ö som till största delen bestod av lavasten och där det bodde massor av marinleguaner (om det nu är det svenska ordet, vad vet jag! Marine iguanas, anyway.. :)) Vi såg även sjölejon, Blue-footed Boobys och hajar. Efter en guidad tur på ön av Javier åkte vi vidare för att snorkla! Såg både havssköldpaddor, en rocka och massa fina fiskar, väldigt fascinerande! Kändes som att vara live i Hitta Nemo i 3D! :)
Tredje dagen åkte vi till Volcán Sierra Negra och vandrade 8 km till Volcán Chico och sedan tillbaka. Det var otroligt utmanande, speciellt eftersom solen sken hela dagen, men det var värt det! Volcán Sierra Negra har den andra mest aktiva kratern i världen som är 10 km i diameter, och utsikten var fantastisk från Volcán Chico varifrån vi kunde se Galapagos yngsta ö, Fernandina.
När vi kom tillbaka till hotellet fick vi 20 minuter och sedan var det dags att åka och snorkla igen! På vägen dit tittade vi på sjölejon och fick lära känna deras historia på Galapagos lite genom Ricardo. Även vid andra snorklings-tillfället såg vi havssköldpaddor och en pingvin som simmade omkring där :)
Fjärde dagen blev vi hämtade tidigt på morgonen och körda till båten för att lämna underbara Isabela åka tillbaka till Santa Cruz och Puerto Ayora där vi blev körda till respektive hotell för frukost. På förmiddagen var vi och tittade på sköldpaddor i nationalparken, jättestora sköldpaddor! På eftermiddagen blev det ännu mer jättesköldpaddor, men den här gången på höglandet där de lever fritt i naturen. Vi hade turen på våran sida hela dagen då de på nationalparken hade fått mat och därför var väldigt aktiva, och på höglandet var det massor av dom överallt vilket enligt våran guide, Daniel, inte alltid händer och vi fick många "100 dollar pictures" ;) Vi var även och tittade på kollapsade kratrar efter en vulkan och gick igenom en lavatunnel. Otroligt vad naturen kan göra :)
Hade kunnat stanna på Galapagos för alltid, men femte dagen var det dags för hemfärd och vi blev körda till flygplatsen tidigt för en lång väntan på flyget till Quito. Väl där tog jag en taxi till busstationen, jag hade ingen aning att det var så långt dit och med all trafik tog resan dit nästan lika lång tid som flygresan, blev dessutom fast där i över tre timmar i väntan på bussen då biljetterna var slutsålda till de närmaste avgångarna. Hur som helst kom jag i alla fall fram till Tena, klockan var halv tre på natten men just då var det bara skönt att vara här igen.
På fredagen var det helgdag här och därför inget jobb så hela dagen spenderade jag i lugnan ro med att återhämta mig efter resan och resten av helgen har sett ungefär likadan ut. På lördagskvällen firade vi lilla Nestor som fyllde två år med tårta och sång, men i övrigt har det inte hänt något spännande alls. Inte för att jag fått för lite nya upplevelser och intryck tidigare i veckan! :)
/Anna
Tredje veckan i Ecuador!
Veckan startade med en ledig dag då det skulle vara något möte som jag inte behövde vara med på. Förmiddagen spenderades istället på Kallari, där jag började lite smått med översättningen av hemsidan.
Veckan har fortsatt i lugna takter och barnen har börjat lite smått, första dagen bara med samling och namnupprop med föräldrarna, andra och tredje dagen bara några timmar - antar att det är som en form av inskolning. Barnen är nånstans mellan 20-30 till antalet, i åldrarna 2-6 år ungefär, tror jag, så det är att göra! Men det är roligt, speciellt när dom tittar på mig med sina stora, bruna ögon och babblar på spanska och jag förstår ungefär ingenting! Haha.
Just nu befinner jag mig i Quito, tillbaka hos samma familj som jag bodde hos de första dagarna här, och tidigt i morgon bitti flyger jag till Galapagosöarna för en femdagars-vistelse där! Eller rättare sagt ön - Isabella.
Ska jag vara ärlig trodde jag aldrig att jag skulle hitta hit på egen hand så det var med stor glädje och lättnad jag ringde på Marias ("värd-mamman" i Quito) dörr. Min vän Judy hade ritat en liten karta åt mig som beskrev var jag skulle gå av bussen från Tena och på nästa för att slippa den långa omvägen till busstationen och den lilla papperslappen, en karta över Quito med homestay-familjens hem utmarkerat och otroligt snälla och hjälpsamma människor var det som gjorde att jag 5-6 timmar, två taxiresor och två bussresor efter att jag lämnat tryggheten i mitt "hem" i San Jorges faktiskt kom fram hit!
När jag kommer tillbaka efter min "semester" på torsdag kommer jag förmodligen att ha jättemycket att berätta, så håll er uppdaterade! :)
/Anna
Just nu befinner jag mig i Quito, tillbaka hos samma familj som jag bodde hos de första dagarna här, och tidigt i morgon bitti flyger jag till Galapagosöarna för en femdagars-vistelse där! Eller rättare sagt ön - Isabella.
Ska jag vara ärlig trodde jag aldrig att jag skulle hitta hit på egen hand så det var med stor glädje och lättnad jag ringde på Marias ("värd-mamman" i Quito) dörr. Min vän Judy hade ritat en liten karta åt mig som beskrev var jag skulle gå av bussen från Tena och på nästa för att slippa den långa omvägen till busstationen och den lilla papperslappen, en karta över Quito med homestay-familjens hem utmarkerat och otroligt snälla och hjälpsamma människor var det som gjorde att jag 5-6 timmar, två taxiresor och två bussresor efter att jag lämnat tryggheten i mitt "hem" i San Jorges faktiskt kom fram hit!
När jag kommer tillbaka efter min "semester" på torsdag kommer jag förmodligen att ha jättemycket att berätta, så håll er uppdaterade! :)
/Anna
