Dag 29 & 30 - Mina ambitioner & ett sista ögonblick

Mina ambitioner i livet är att lyckas, lyckas med utbildning, jobb, familj, allt! Och att lyckas kan för mig också vara att veta att man kämpat väl, när man vet själv att man gjort sitt bästa även om resultatet inte blev det väntade. Och med den inställningen, då lyckas man! Ett vinnande koncept helt enkelt ;)

Och ett sista ögonblick skulle ju egentligen passat bra igår! Men, som avslutning på den första dagen år 2011 får jag önskar er ett riktigt gott nytt år, igen! Jag hoppas året blir som ni önskar, med mycket framgångar och lagom mycket motgångar! :D

/Anna

Dag 28 - Det här saknar jag

Just nu saknar jag min älskling, jättemycket! ♥
Och när jag inte saknar honom (när jag är med honom dvs.) saknar jag min familj.

Alltid ska man sakna någon/något..

/Anna

Dag 27 - Min favoritplats


Var som helst, med den här killen, är min favoritplats ♥

/Anna

Dag 26 - Mina rädslor

Jag är, precis som alla andra (förmodar jag), rädd att det ska hända mig eller mina nära och kära något hemskt. Och ja, tänker man på det blir man ju rädd, men det funkar ju inte riktigt att gå runt och tänka på allt som kan hända hela tiden.

Annars så är jag rädd för höjder. Men det är faktiskt en rädsla som jag gillar att utmana, jag menar, Höjdskräcken på Liseberg är en utav mina absoluta favoriter! Och fastän jag är livrädd när jag sitter där uppe tycker jag det är galet roligt och en ganska härlig känsla!

Jag är också mörkrädd. Det enda stället jag inte är mörkrädd på är i mitt eget rum här hemma hos mamma och pappa, och faktiskt i sovalkoven (som visserligen bara är 2x2 kvm) hemma i min egen lägenhet också tror jag. Det kanske är någon trygghet med just mitt eget sovrum. Men annars är jag rädd när det är mörkt, när jag är ensam. Man vet ju aldrig vad som gömmer sig i mörkret, även om det kanske inte är så mycket mer än vad som finns i dagsljus.

Min sista rädsla (som jag kommer på just nu) är spindlar! Jag är livrädd för spindlar! Jag hatar hur dom ser ut, deras äckliga ben som rör sig på ett vidrigt sätt, att dom är så oberäkneliga, man vet aldrig var dom dyker upp och sedan var dom sedan tar vägen när dom försvinner! 
Jag äcklar mig själv av att skriva om det här, så nu slutar jag! Haha. Ni fattar grejen, spindelfobi helt "enkelt".

Update!
Kom på en till rädsla jag har, när jag kom att tänka på vilken dag det är på fredag. Jag är rädd för raketer. Och det kanske är den enda utav mina rädslor som jag har en riktig "förklaring" till. Det var en kväll/natt när jag var liten, tror inte det var nyårsafton men det var någonstans där kring jul/nyår. Vi hade varit hos mormor och kom hem ganska sent. Då bodde vi i lägenhet och garaget där vi parkerade bilen var halvt under mark. När jag kom först upp för trappan den kvällen, var det några killar som hade lite roligt och lekte med raketer. Förmodligen såg dom mig inte, men kastade raketen mot mig, jag blev inte träffad men det var nära. Och killarna försvann snabbt som attan, jag hann inte ens se dom.. Det var tillräckligt för att jag skulle bli rädd.
Sedan var hela nyårsfirandet där vi bodde när jag var liten en skräckupplevelse i sig också, det var seriöst helt sjukt! Alla samlades på fotbollsplanen och sköt raketer hej vilt, helt galet! Det är ett under att ingen dog där..

/Anna

Dag 25 - En första...

Jag har verkligen ingen aning vad jag ska skriva under den här rubriken, så istället tänkte jag fråga er! Finns det något ni skulle vilja att jag berättar om som passar in under rubriken en första..? Första kärleken och första kyssen har jag ju redan skrivit om, så dom två alternativen finns inte.

Men kom gärna med förslag! :)

/Anna

Dag 24 - Det här får mig att gråta

Det som har fått mig att gråta mest de senaste åren är när jag har tvingats säga hej då till Fadde för att sen inte se han på flera månader.. Dessa hjärtslitande avskeden.. Som jag lyckligtvis slipper nu!

En annan sak som får mig att gråta är när jag gör andra ledsna, naturligtvis inte med mening, men att se hur ledsen Klara, men kanske framför allt mamma var när jag flyttade var väldigt jobbigt.

Kan också bli nästan lite överdrivet upprörd när Fadde ska komma hem men inte gör det, när jag inte kan få tag på honom osv. Är nog lite överbeskyddande, men jag vill ju inte att något ska hända min älskade! ♥

Nu blev visst klockan efter tolv, men jag glömde bort det här innan.

/Anna

Dag 23 - Det här får mig att må bättre

Efter att jag blivit upprörd över reflexerna? Nej då, skoja bara.

Men Fadde är bra på att få mig att må bra, såklart. Det är väl en del av "jobbet" som pojkvän/flickvän att få sin partner att må bra och göra henne/honom glad :) Men när Fadde tar till sin extra gulliga sida så gör han mig lätt glad och han är bra på att trösta när någonting känns fel.
Och jag blir alltid jätteglad när Fadde kommer hem, brukar springa till dörren och krama honom :D Det är mest såna där smågrejer, som egentligen inte är något speciellt men som lyser upp vardagen och kan göra mig glad när som helst! :)♥
Det bra är att jag kan prata med Fadde om vad som helst, saker som är jobbiga för mig som jag behöver prata om men kanske inte vill berätta om för någon annan.

Han är helt enkelt bäst! :D♥

/Anna

Dag 22 - Det här upprör mig

Jag hoppade över gårdagen som ni kanske märkte, jag hade varken tid eller ork för det.

På det här ämnet kan listan göras lång, men jag ska ta upp en sak som förhoppningsvis kanske kan göra någon nytta. "Upprör" kanske inte är rätt ord, men jag stör mig hemskt mycket på folk som inte använder reflexer.Det finns säkert några som läser det här som är just en sådan, och ja - jag tycker att ni ska ta åt er.

Jag kan inte förstå t.ex. hur man kan gå och ställa sig och vänta på bussen när det är mörkt utan reflex. Det ärrespektlöst mot både busschauffören och dom som sitter i bussen. Chauffören måste tvärbromsa, och skulle h*n köra förbi så är det h*n som får skit för det, eller hur? Inte den som är så dum och står där utan reflexer. Och jag vet inte vad ni tycker, men jag tycker inte det är så roligt att åka med en buss som kör gasa-bromsa-gasa-bromsa-stilen, som jag kallar det.

Visst förstår jag hur unga (och säkert en del vuxna) tänker, hur coolt är det med reflexer liksom? Men å andra sidan, hur coolt är det att bli påkörd? Att gå i trafiken utan reflexer när det är mörkt är ju livsfarligt, och tänk hur den stackarn som råkar köra på någon bara för att den inte syns kommer må efter det? Tack och lov har jag aldrig råkat ut för det själv när jag har kört bil, men jag har åkt bil när det plötsligt står en mörkklädd person precis bredvid bilen, som man inte såg innan. 
Ganska obehagligt.

Jag har knappt sett en enda människa i Uddevalla som har reflex när dom väntar på bussen, eller någon annan gång heller för den delen, och ja - folk kanske kollar konstigt på en men vad spelar det för roll? Jag känner mig iaf bra mycket intelligentare än dom när jag kommer där med mina reflexer.

Så ni som inte använder reflexer, tänk om! Vem vill dö eller förstöra sitt liv av en så onödig anledning?

/Anna

Dag 20 - Den här månaden

Den här månaden - december månad - är, om inte den mysigaste månaden på hela året, iaf den mysigaste vintermånaden!
I början av december vände allting lite för mig i skolan, har haft en ganska tuff termin med många misslyckanden, men jag klarade omprovet i grammatik och det blev som en liten vändning. Jag har varit ledig största delen utav december, vilket har varit ganska härligt, men också ganska uttråkande.
Nu är jag ju som bekant hemma hos mina föräldrar och umgås med familjen i kylan! I morgon är det dan före dan!

Mycket mer har jag faktiskt inte att berätta om december månad, ni vet ju redan själva hur det är i julstöket och jag har inte så mycket att tillägga! :)

/Anna

Dag 19 - Detta ångrar jag

Jag har funderat väldigt mycket på den här rubriken, sedan jag först läste igenom listan. Det finns en sak som jag ångrar väldigt mycket, men jag vill faktiskt inte berätta det, utan har valt något lite "lättare".

Jag ångrar att jag som mindre lät mig övertalas av en person i min närhet att göra dumma saker mot bl.a. min bästa vän. Jag är egentligen ingen person som medvetet sårar folk, det är vanligare att jag är för snäll. Men den här personen tyckte att jag skulle göra vissa saker, och fick mig att tro att jag ville det också, fast jag egentligen inte ville. För vem vill såra sina vänner?
Det ångrar jag.

/Anna

Dag 18 - Min favoritfödelsedag

En födelsedag som jag minns väldigt väl, och som jag tyckte var rolig, var när jag fyllde 8 år! Jag väcktes på morgonen med presenter, jag fick simglasögon, en snorkel och simfötter som jag satte på mig direkt! Den dagen skulle vi åka upp till min mosters mans stuga i Särna, och vara där några dagar med min moster, hennes gubbe och kusinerna. Jag längtade hela vägen dit efter att få bada och prova mina nya simmgrejer, klockan åtta på kvällen stannade vi äntligen så att jag fick bada! (Jag trodde då att det var mitt i natten, men har fått höra senare att det inte var så sent som jag trodde.) När vi kom fram till Särna var det mitt i natten (på riktigt) men vi åt ändå tårta och firade mig!

Haha, visst låter det inte alls lika roligt nu 11 år senare, men jag var iaf en nöjd 8-åring då.

/Anna

Dag 17 - Mitt favoritminne

Den här rubriken var svår tycker jag. Jag har massa bra och roliga minnen, men det är ju lite svårt att plocka fram ett på beställning, som dessutom ska vara lite intressant att läsa om också.

Men efter att han funderat hela dagen har jag bestämt mig för att berätta om när min lillasyster föddes. Jag var nio år då, och jag var så förväntansfull och längtade så mycket efter att bli storasyster! Men den lilla i mammas mage var lite seg på att komma ut och det gick ungefär 2 veckor över tiden. Jag brukade prata med mammas mage och säga att jag tyckte det var mycket bättre att hon (fast vi visste inte då om det var en pojke eller flicka) kom ut eftersom det fanns så mycket mer plats för henne utanför magen än där inne, hehe. :)
På natten/tidiga morgonen, den 1 september 2000, väckte mamma mig. Är det redan morgon? frågade jag, men då skulle dom åka in till sjukhuset för då var det dags! Jag och Frida fick gå och lägga oss i mammas och pappas säng och sova där resten utav natten. På morgonen ringde dom och berättade att vi hade fått en lillasyster!
Vi var tvungna att gå hela dagen i skolan innan vi fick åka dit och se henne, jag var så ivrig att berätta för alla att jag fått en liten syster som skulle heta Klara! När jag och Frida slutat skolan och kom hem åkte vi med pappa till BB och fick hälsa på våran trötta mamma och nya syster, den sötaste lilla flicka jag någonsin sett! ♥
Ett riktigt fint minne som jag aldrig kommer glömma.

Jag har tyvärr ingen passande bild på min dator, men jag kanske kompletterar med det senare! :)

/Anna

Dag 16 - Min första kyss

Min första kyss.. Jag gillar egentligen inte att prata om det här, för det känns så dumt och omoget. Men det har hänt, och jag kan inte förneka det. 
Min första kyss var när jag var tillsammans med en kille i min klass när jag gick i 6:an. Vi var och badade med några kompisar och alla tjatade "kyss varandra då", och tillslut gjorde vi det. Eller ja, kyss - rättare sagt puss.

Skulle mycket hellre berätta om första kyssen med Fadde, för det minns jag med kärlek. Hur nervösa och blyga vi var första gången vi träffades, men vi hade längtat så himla mycket och ville egentligen inget annat än att komma liiite närmare, men vi vågade först inte mer än kindpussar. Men tillslut tog min fina Fadde modet till sig och gav mig en puss på munnen! :)♥

Nu fick ni lite extra där också ;)

/Anna

Dag 15 - Mina drömmar

Mina drömmar i livet är framför allt att leva ett långt, lyckligt och friskt liv tillsammans med en fin man och underbara barn. Jag drömmer inte så mycket om rikedom. Familjens, mina näras och käras och min egen hälsa kommer alltid vara viktigast.

Mina planer på att bli översättare är inte direkt en livslång dröm, utan något relativt nytt. Men just nu är det ju det jag pluggar till och kämpar för, så jag drömmer såklart om att lyckas med det.

Jag drömmer om att en gång få bo i ett fint hus, som är precis perfekt för mig och min familj. Var någonstans vet jag inte, men i en fin stad där vi trivs och mår bra. Helst av allt vill jag få ett hus byggt speciellt för mig, där jag får bestämma precis allt!

Det är mina (livs)drömmar! :)

/Anna

Dag 14 - Vad hade jag på mig idag


Det här är jag idag.
Svarta mjukisar, vitt linne, mörkblå kofta.
Snyggare än så tänker jag inte vara på tåget ;)

/Anna

Dag 13 - Den här veckan

Den här veckan (tolkar det som från idag och en vecka framåt) ska jag spendera med min familj! I morgon åker jag till Mörsil, och kommer fram på fredag morgon. Frida och mormor kommer åka med samma tåg dit. Väl hemma blir det nog mest bara mys, pynta julgranen, göra pepparkakshus (håller jag tummarna för), göra lite annat julgodis (lyckad fugde t.ex.), förhoppningsvis få köra lite bil, och säkert blir det julavslutning på Klaras skola också! Vet dock inte vilken dag, men vi säger att det är inom en vecka ;)
Och ska jag passa på att berätta en hemlighet för er, relaterad till bilden? Våran gran är alltid lika fin, perfekt storlek och form, för vi har plastgran! :D

/anna

Dag 12 - I min handväska


Jag använder inte handväska så ofta nu för tiden, har oftast den här väskan till skolan. Den brukar vara fylld med böcker, ett skrivblock, penna, sudd, markeringspennor, nycklar, alla olika buss/tåg-tidtabeller jag kan tänkas behöva och en massa annat skräp :)

/anna

Dag 11 - Mina syskon

Jag har 3 syskon: Klara, Frida och Nicklas. Mina syskon följer ett ganska fint mönster i sin ålder; 10, 20 och 30 år. Tills i morgon, för då fyller Frida 21 år!

Bild från Nicklas och Fias bröllop.
På bilden från vänster: Jag, Nicklas, Fia, Frida
Hugo, Edwin, Klara

Klara är min älskade, älskade lillasyster. Jag älskar naturligtvis alla mina syskon, men Klara är så speciell, jag har ju följt henne sedan den dagen hon föddes. Jag vill fortfarande tänka att hon är en liten bebis, men när jag tänker mig henne som nyfödd ser jag henne växa framför mina ögon, och snart växer hon om mig!
Klara är den sötaste lilla flicka man kan tänka sig, hon är snäll och bryr sig om andra, samtidigt som hon är ganska bestämd och vet vad hon vill - ingen som man kör med så lätt. Hon är också väldigt smart, ibland till och med smartare än mig!
Jag saknar henne jättemycket ♥

Frida är min storasyster som har funnits för mig hela mitt liv. Vi var alltid med varandra när vi var små, nu har vi inte bott på samma ställe på mer än 2 år, men vi håller kontakten via mail och facebook, och träffas såklart ibland!
Vi kan ha ganska svårt att komma överrens ibland, för vi är ganska olika på vissa fronter, men när vi har roligt, då har vi riktigt roligt! :D

Nicklas är min storebror, vi har inte samma mamma så vi är alltså halvsyskon (därav den stora ålderskillnaden, det skiljer ju 20 år mellan Klara och Nicklas). Nicklas har en fin liten familj bestående av en vacker fru och två små söta pojkar, Edwin, 7 år, och Hugo, 6 år. Jag tror att man kan se ganska väl att vi är syskon, Nicklas är iaf otroligt lik pappa, och jag ska ju tydligen vara lik pappa också, säger dom, haha.
Vi har egentligen aldrig träffats så ofta, för Nicklas bodde mest hos sin mamma när jag var liten, men jag hoppas att jag kan komma och hälsa på er snart! :) 


Jag och mina systrar! Puss på er! ♥

/anna

Dag 10 - Det här hade jag på mig idag


Jeans-leggings, blått linne och en gammal kofta som jag plötsligt kommit på att den fortfarande går att använda! :)

/anna

Dag 9 - Min tro

Jag tror inte på Gud, inte heller på några högre makter (fastän jag ibland kan uttrycka det).
Jag tror på ödet, jag tror på att vissa saker händer utav en mening och jag tror att det är därför vissa saker bara känns så himla rätt ibland! För det var meningen att det skulle vara så. Men jag tror dock inte att man föds och har hela livet förbestämt, utan man kan ändå påverka sitt eget liv och sitt eget öde, annars skulle livet vara helt meningslöst.

/anna

Tidigare inlägg
RSS 2.0