Första veckan efter Ecuador!

Nu har jag varit hemma i kalla Sverige i ett par dagar och ibland undrar jag om Ecuador verkligen hände? Har svårt att förstå att jag för en vecka sedan låg på en strand och solade när jag nu sitter i tråkiga Mörsil och fryser...
 
Hemresan gick bra, det kändes som jag gick på "autopilot" hela vägen hem, genom stora flygplatser utan några större bekymmer fastän varenda flyg jag satte min fot på blev försenat och jag på något ställe fick en "express-lapp" för att slippa stå i kö så att jag skulle hinna. På flygplatserna spelades det julmusik och jag tänkte "vad är det för fel på dom?" innan jag kom på att det ju faktiskt snart är jul! Landade i Stockholm strax före tre och en kort stund senare var det mörkt, kändes inte alls okej... Satte mig i bilen för att åka hem och fick påminna mig att jag är i Sverige nu, vilket innebär bälte! 
 
Hur som helst är det såklart roligt att vara hemma med familjen igen fastän jag saknar Ecuador och redan längtar tills nästa gång jag kan åka dit! :)
 
Ska se om jag får tillfälle att lägga upp lite bilder så småningom, har inte användt varken tv eller dator på tre månader och det känns sådär lockande (vilket kanske bara är bra, men säkert kommer ändras snabbt). Blir förvånad varje gång jag tvättar att kläderna torkar så fort. Den vardagliga frågan "vad ska vi äta idag?" (som jag sluppit länge men alldeles för kort tid!) har jag aldrig något svar på för jag tänker inte "mat". Och något som jag aldrig trodde jag skulle säga; jag saknar den fuktiga regnskogsluften som gör håret ohanterligt! Här blir det ju bara platt och tråkigt...

+5 dagar i Ecuador!

På måndagen var det meningen att jag skulle lämna Shushufindi tidigt på morgonen då Rony skulle tillbaka till jobbet. Det jag inte visste (hur ska man veta det?) är att alla bussföretag utgår från olika platser, så jag blev kvar där till klockan ett på eftermiddagen. Men med den där turen som kommer ibland var det det bästa som kunde hänt, då jag annars fått vänta i Quito i 7-8 timmar. Nu var jag där vid tio på kvällen, halv tolv gick bussen till kusten och strax före sju på morgonen var jag i Canoa.

Anledningen till att jag valde att åka till kusten de sista dagarna istället för Quito, som jag tänkte först, är att jag kände att jag hellre tar några lugna dagar på stranden och laddar upp för resan hem, än ett par hektiskta dagar i en storstad. Så det är precis så dom här dagarna har varit, väldigt "tranquilo" med bad, försiktigt solande (jag försökte i alla fall...), lite shopping, avslappning i hotellets hängmattor, promenader på stranden i solnedgången m.m. :)

Just nu sitter jag på flygplatsen i Quito och väntar på ett försenat flyg. Hoppas att den långa väntetiden i Miami är lång nog, har tillräckligt många timmar på flygplan och flygplatser som det är så vill inte ha några problem på vägen.

Mycket blandade känslor just nu! Är väldigt glad över att åka hem till familj, vänner och (tro det eller ej) jobbet, men kalla och mörka Sverige känns inte lockande och det är ledsamt att lämma underbara Ecuador, "min" familj här och alla underbara nya människor jag lärt känna! Men... Nos vemos, bello Ecuador! <3

/Anna

Tolfte veckan i Ecuador!

Sista veckan! Kan fortfarande inte riktigt förstå att jag inte ska få träffa mina söta ungar mer men har försökt ta vara på tiden så mycket som möjligt med mycket kramar med de små sötnosarna! Saknar mina gamla där hemma också men kommer sakna de små minst lika mycket! Ville ta med mig Keisha, Joseph, Mayckel och Kaina hem men sista dagen fick alla sin sista kram av mig för den här gången och innan jag visste ordet av var alla borta... :(
Efter vi slutat bjöd lärarna, Laura och Maria, med oss ut på "avskedslunch", Sarah gjorde också sin sista dag i fredags. Väldigt gulligt av dom! :)

Efter lunchen gick jag, Abby och Yasmin och besökte Kallari för att köpa choklad. Jag är ju som kanske bekant tokig i choklad och ville ha en av varje smak. Inte varje dag jag handlar choklad för nästan 200 kr, men som ursäkt så ska jag för det första inte äta allt själv och för det andra är det fin choklad värd pengarna! :) Finns visserligen att köpa i Sverige med men tror inte alla smaker går att få tag på där och skulle gissa att jag får max sex stycken små hemma för samma pris som jag fick elva små och tre stora här!

Har väntat i veckor på att vulkanen man kan se om man tar ett steg utanför trädgården i San Jorge skulle visa sig men varje dag har den varit täckt av moln. Sista dagen visade den sig dock, och även bergen var synligare på ett vackrare sätt än vad jag fått se på tre månader, så det var en väldigt bra eftermiddag. :)

På lördagen var det dags att säga hej då till alla för lite äventyr på egen hand mina sista dagar i Ecuador. Kändes riktigt tråkigt att säga hej då till vad som varit min familj, mitt hem och min stad i tre månader, och till tjejerna som gjort de senaste veckorna ännu lite bättre. Avsked är det värsta som finns men tyvärr nödvändigt...
Efter en åtta timmars bussresa var jag framme i Shushufindi för att hälsa på Rony en sista sväng innan jag lämnar landet. En liten utgång på lördagen på vad som möjligtvis kan varit världens varmaste diskotek... Det fanns dock en baksida där man kunde gå ut, vilket var nödvändigt för att överhuvudtaget kunna vara där. På baksidan stod även massor av motorcyklar parkerade, som besökarna på diskoteket sedan utan att tänka två gånger kör hem efter ett antal öl, kändes väldigt ecuadorianskt.. Finns nackdelar också med den mer "fria" livsstilen dom lever här!

Söndagen var lugn med häng på hotellrummet, frozen yoghurt med frukt till frukost och pizza till middag :) Vi fick mer tid tillsammans än jag väntat mig, vilket gjorde den långa resan dit och den väntande ännu längre resan på måndagen lite mer värt det!

/Anna

Elfte veckan i Ecuador!

Veckan inleddes med en galen natt med oväder och jordskalv. Det var inget stort eller allvarligt, jag märkte inte ens att det skakade, men åskan var läskig när det smällde så gardinerna fladdrade och i samma ögonblick gick strömmen (var väl förmodligen då det skakade med..) Vi var utan Internet en dag men inget värre än så!

På måndagen gick jag och två av de andra tjejerna till turistinformationen i stan. Det tog mig ca. 9 veckor att hitta den där dumma turistgatan pga. mitt nästintill obefintliga loklsinne (ett tag var jag ganska säker på att dom flyttat hela gatan..) och ytterligare en vecka att ta mig tid att gå dit. Jag förstår inte då jag fick gatan utpekad för mig en gång, och sedan såg jag och kände igen den när jag passerade i buss utan att jag ens visste att jag var i Tena men sedan har jag inte kunnat hitta den. Och även nu när jag hittat den känner jag inte igen den... Men jag hittade hur som helst det jag sökte plus lite till så jag är glad!

Tidigt på lördag morgon tog jag och Jasmine en buss till Baños för att spendera helgen där. Baños visade sig vara en grym plats att shoppa på och vi gick runt i evigheter och tittade på alla fina grejer och ville köpa allt!
På kvällen kom även Abby och joinade oss efter en trip till huvudstaden. Det var tur att hon, som pratar bra spanska, kom för annars hade kvällens "vulkantrip" varit väldigt förvirrande. Jag och Jasmine förstod inte varför alla vi pratade med skulle köra oss till ett diskotek efter vulkanen, men det visade sig att själva grejen var att åka med en slags "party-buss", få dricka på vägen och sedan gå ut och dansa. Det var dock ingen bra vulkantrip då vi inte ens såg vulkanen... Jag antar att det var den vi åkte upp på men när vi stannade var det meningen att vi skulle få en fin utsikt över stan, men det var så dimmigt så vi såg till en början ingenting. Drickan dom bjöd på var ett litet glas med något riktigt äckligt och det var det. Diskoteket var ingen höjdare heller och killarna i Baños var mer på och jobbiga än här i Tena så vi gick tillbaka till hotellet relativt tidigt.

På söndag morgon gick vi och badade i varma källor. Fanns även en pool med kallt vatten som fick mig att känna mig som hemma :) Det var uppfriskande och avslappnande och med underhållning av en man som tyckte att detta var en bra plats att träna på hade vi väldigt roligt!
På eftermiddagen åkte vi iväg för Canyoning, vilket var helt galet men väldigt spännande, roligt och utmanande! Först fick vi klättra ner för två vattenfall, sedan fick vi glida/åka på rumpan ner för två och det sista kom som en överraskning då vi aldrig tittade färdigt på filmen som mannen på äventyrsstället visade, men vi hoppade/blev nerhissade för ett 45 meter högt vattenfall. Det var galet och jag tror vi alla tre var glada att vi kom levandes tillbaka! Det var en grym helg och Baños är definitivt en plats jag vill besöka igen!

En annan sak veckan har bjudit på är mitt första möte med en tarantella. Jag klarade mig 11 veckor i Amazonas utan att se en, men en dag kom det en smygandes på väggen i klassrummet på dagiset. Trodde jag hade bättre kontroll över min fobi men utan att tänka ens något utav det jag brukade tänka om spindlar, som att dom ska anfalla mig osv., fick jag panik och grät. Barnen brydde sig inte alls om spindeln men undrade vad det var med mig. "No pasa nada"... Söta Jesús kom och satte sig i mitt knä för att trösta mig, så gulligt :)

Veckan har gått fort och mina återstående dagar i Tena räknas ner snabbt... Kan inte förstå att elva av tolv veckor har gått. Är förälskad i Ecuador och vill inte alls lämna det här landet! Men det finns ju inget som hindrar mig från att komma tillbaka vilket jag absolut tänkt göra snart! :)

/Anna

RSS 2.0