Första veckan efter Ecuador!

Nu har jag varit hemma i kalla Sverige i ett par dagar och ibland undrar jag om Ecuador verkligen hände? Har svårt att förstå att jag för en vecka sedan låg på en strand och solade när jag nu sitter i tråkiga Mörsil och fryser...
 
Hemresan gick bra, det kändes som jag gick på "autopilot" hela vägen hem, genom stora flygplatser utan några större bekymmer fastän varenda flyg jag satte min fot på blev försenat och jag på något ställe fick en "express-lapp" för att slippa stå i kö så att jag skulle hinna. På flygplatserna spelades det julmusik och jag tänkte "vad är det för fel på dom?" innan jag kom på att det ju faktiskt snart är jul! Landade i Stockholm strax före tre och en kort stund senare var det mörkt, kändes inte alls okej... Satte mig i bilen för att åka hem och fick påminna mig att jag är i Sverige nu, vilket innebär bälte! 
 
Hur som helst är det såklart roligt att vara hemma med familjen igen fastän jag saknar Ecuador och redan längtar tills nästa gång jag kan åka dit! :)
 
Ska se om jag får tillfälle att lägga upp lite bilder så småningom, har inte användt varken tv eller dator på tre månader och det känns sådär lockande (vilket kanske bara är bra, men säkert kommer ändras snabbt). Blir förvånad varje gång jag tvättar att kläderna torkar så fort. Den vardagliga frågan "vad ska vi äta idag?" (som jag sluppit länge men alldeles för kort tid!) har jag aldrig något svar på för jag tänker inte "mat". Och något som jag aldrig trodde jag skulle säga; jag saknar den fuktiga regnskogsluften som gör håret ohanterligt! Här blir det ju bara platt och tråkigt...

+5 dagar i Ecuador!

På måndagen var det meningen att jag skulle lämna Shushufindi tidigt på morgonen då Rony skulle tillbaka till jobbet. Det jag inte visste (hur ska man veta det?) är att alla bussföretag utgår från olika platser, så jag blev kvar där till klockan ett på eftermiddagen. Men med den där turen som kommer ibland var det det bästa som kunde hänt, då jag annars fått vänta i Quito i 7-8 timmar. Nu var jag där vid tio på kvällen, halv tolv gick bussen till kusten och strax före sju på morgonen var jag i Canoa.

Anledningen till att jag valde att åka till kusten de sista dagarna istället för Quito, som jag tänkte först, är att jag kände att jag hellre tar några lugna dagar på stranden och laddar upp för resan hem, än ett par hektiskta dagar i en storstad. Så det är precis så dom här dagarna har varit, väldigt "tranquilo" med bad, försiktigt solande (jag försökte i alla fall...), lite shopping, avslappning i hotellets hängmattor, promenader på stranden i solnedgången m.m. :)

Just nu sitter jag på flygplatsen i Quito och väntar på ett försenat flyg. Hoppas att den långa väntetiden i Miami är lång nog, har tillräckligt många timmar på flygplan och flygplatser som det är så vill inte ha några problem på vägen.

Mycket blandade känslor just nu! Är väldigt glad över att åka hem till familj, vänner och (tro det eller ej) jobbet, men kalla och mörka Sverige känns inte lockande och det är ledsamt att lämma underbara Ecuador, "min" familj här och alla underbara nya människor jag lärt känna! Men... Nos vemos, bello Ecuador! <3

/Anna

Tolfte veckan i Ecuador!

Sista veckan! Kan fortfarande inte riktigt förstå att jag inte ska få träffa mina söta ungar mer men har försökt ta vara på tiden så mycket som möjligt med mycket kramar med de små sötnosarna! Saknar mina gamla där hemma också men kommer sakna de små minst lika mycket! Ville ta med mig Keisha, Joseph, Mayckel och Kaina hem men sista dagen fick alla sin sista kram av mig för den här gången och innan jag visste ordet av var alla borta... :(
Efter vi slutat bjöd lärarna, Laura och Maria, med oss ut på "avskedslunch", Sarah gjorde också sin sista dag i fredags. Väldigt gulligt av dom! :)

Efter lunchen gick jag, Abby och Yasmin och besökte Kallari för att köpa choklad. Jag är ju som kanske bekant tokig i choklad och ville ha en av varje smak. Inte varje dag jag handlar choklad för nästan 200 kr, men som ursäkt så ska jag för det första inte äta allt själv och för det andra är det fin choklad värd pengarna! :) Finns visserligen att köpa i Sverige med men tror inte alla smaker går att få tag på där och skulle gissa att jag får max sex stycken små hemma för samma pris som jag fick elva små och tre stora här!

Har väntat i veckor på att vulkanen man kan se om man tar ett steg utanför trädgården i San Jorge skulle visa sig men varje dag har den varit täckt av moln. Sista dagen visade den sig dock, och även bergen var synligare på ett vackrare sätt än vad jag fått se på tre månader, så det var en väldigt bra eftermiddag. :)

På lördagen var det dags att säga hej då till alla för lite äventyr på egen hand mina sista dagar i Ecuador. Kändes riktigt tråkigt att säga hej då till vad som varit min familj, mitt hem och min stad i tre månader, och till tjejerna som gjort de senaste veckorna ännu lite bättre. Avsked är det värsta som finns men tyvärr nödvändigt...
Efter en åtta timmars bussresa var jag framme i Shushufindi för att hälsa på Rony en sista sväng innan jag lämnar landet. En liten utgång på lördagen på vad som möjligtvis kan varit världens varmaste diskotek... Det fanns dock en baksida där man kunde gå ut, vilket var nödvändigt för att överhuvudtaget kunna vara där. På baksidan stod även massor av motorcyklar parkerade, som besökarna på diskoteket sedan utan att tänka två gånger kör hem efter ett antal öl, kändes väldigt ecuadorianskt.. Finns nackdelar också med den mer "fria" livsstilen dom lever här!

Söndagen var lugn med häng på hotellrummet, frozen yoghurt med frukt till frukost och pizza till middag :) Vi fick mer tid tillsammans än jag väntat mig, vilket gjorde den långa resan dit och den väntande ännu längre resan på måndagen lite mer värt det!

/Anna

Elfte veckan i Ecuador!

Veckan inleddes med en galen natt med oväder och jordskalv. Det var inget stort eller allvarligt, jag märkte inte ens att det skakade, men åskan var läskig när det smällde så gardinerna fladdrade och i samma ögonblick gick strömmen (var väl förmodligen då det skakade med..) Vi var utan Internet en dag men inget värre än så!

På måndagen gick jag och två av de andra tjejerna till turistinformationen i stan. Det tog mig ca. 9 veckor att hitta den där dumma turistgatan pga. mitt nästintill obefintliga loklsinne (ett tag var jag ganska säker på att dom flyttat hela gatan..) och ytterligare en vecka att ta mig tid att gå dit. Jag förstår inte då jag fick gatan utpekad för mig en gång, och sedan såg jag och kände igen den när jag passerade i buss utan att jag ens visste att jag var i Tena men sedan har jag inte kunnat hitta den. Och även nu när jag hittat den känner jag inte igen den... Men jag hittade hur som helst det jag sökte plus lite till så jag är glad!

Tidigt på lördag morgon tog jag och Jasmine en buss till Baños för att spendera helgen där. Baños visade sig vara en grym plats att shoppa på och vi gick runt i evigheter och tittade på alla fina grejer och ville köpa allt!
På kvällen kom även Abby och joinade oss efter en trip till huvudstaden. Det var tur att hon, som pratar bra spanska, kom för annars hade kvällens "vulkantrip" varit väldigt förvirrande. Jag och Jasmine förstod inte varför alla vi pratade med skulle köra oss till ett diskotek efter vulkanen, men det visade sig att själva grejen var att åka med en slags "party-buss", få dricka på vägen och sedan gå ut och dansa. Det var dock ingen bra vulkantrip då vi inte ens såg vulkanen... Jag antar att det var den vi åkte upp på men när vi stannade var det meningen att vi skulle få en fin utsikt över stan, men det var så dimmigt så vi såg till en början ingenting. Drickan dom bjöd på var ett litet glas med något riktigt äckligt och det var det. Diskoteket var ingen höjdare heller och killarna i Baños var mer på och jobbiga än här i Tena så vi gick tillbaka till hotellet relativt tidigt.

På söndag morgon gick vi och badade i varma källor. Fanns även en pool med kallt vatten som fick mig att känna mig som hemma :) Det var uppfriskande och avslappnande och med underhållning av en man som tyckte att detta var en bra plats att träna på hade vi väldigt roligt!
På eftermiddagen åkte vi iväg för Canyoning, vilket var helt galet men väldigt spännande, roligt och utmanande! Först fick vi klättra ner för två vattenfall, sedan fick vi glida/åka på rumpan ner för två och det sista kom som en överraskning då vi aldrig tittade färdigt på filmen som mannen på äventyrsstället visade, men vi hoppade/blev nerhissade för ett 45 meter högt vattenfall. Det var galet och jag tror vi alla tre var glada att vi kom levandes tillbaka! Det var en grym helg och Baños är definitivt en plats jag vill besöka igen!

En annan sak veckan har bjudit på är mitt första möte med en tarantella. Jag klarade mig 11 veckor i Amazonas utan att se en, men en dag kom det en smygandes på väggen i klassrummet på dagiset. Trodde jag hade bättre kontroll över min fobi men utan att tänka ens något utav det jag brukade tänka om spindlar, som att dom ska anfalla mig osv., fick jag panik och grät. Barnen brydde sig inte alls om spindeln men undrade vad det var med mig. "No pasa nada"... Söta Jesús kom och satte sig i mitt knä för att trösta mig, så gulligt :)

Veckan har gått fort och mina återstående dagar i Tena räknas ner snabbt... Kan inte förstå att elva av tolv veckor har gått. Är förälskad i Ecuador och vill inte alls lämna det här landet! Men det finns ju inget som hindrar mig från att komma tillbaka vilket jag absolut tänkt göra snart! :)

/Anna

Tionde veckan i Ecuador!

I tre-fyra veckor har jag varit ensam inneboende i huset och plötsligt blev vi fem tjejer på en och en halv vecka. Först Abby från USA förrförra helgen, sedan Hanna från Tyskland förra söndagen och i onsdags kom Jasmine från Australien och Sara från Kina. De två senaste jobbar med mig på dagiset och de andra två på Kallari. Väldigt kul med fler volontärer här och fler tjejer att umgås med :)
 
Vardagen är som vanligt och fritiden har spenderats nästan utan undantag ute (ute som i ute på stan, i parken osv.) hela veckan med en "ecuatoriano" och spanskan har på så sätt gått framåt väldigt fort på kort tid, helt klart de bästa spanskalektionerna! Är dock ganska förvirrande då det nu återigen med de andra tjejerna i huset blir mycket engelska igen och ibland vet jag inte ens vilket språk jag tänker på.. Men nu pratar jag tydligen spanska i sömnen vilket måste vara ett bra tecken! Haha.
 
På lördagen provade vi på rafting vilket var väldigt roligt men även läskigt! Vi började i Rio Jatun Yaku ("Stor flod" på Kichwa) och avslutade ca. 5-6 timmar senare i Puerto Napo. Var lite rädd i början men det roligaste under hela turen var de gånger vi krockade med stenar och båten nästan välte så vi trillade ur! Rafting är absolut något jag rekommenderar att prova på om man har chansen!
 
Söndagen blev en lugn dag med ett antal välbehövda tupplurar i hängmattan och ett återbesök till Las Heliconias. Den här gången utan sol för min del! Är helt utmattad efter tre veckor med för lite sömn, men det har varit "la ultimo semana, dia y noche" med "ecuatorianon" i veckan/helgen och tror jag är ganska färdig med utgång i Tena så de sista två veckorna blir lugnare och mer "turistiga". Ska planera mina sista dagar i Ecuador efter att jag lämnat Tena och tror att det kommer bli mycket resande för att hinna med så mycket som möjligt på 4-5 dagar. Det återstår att se var det bär av, I'll let you know! :)
 
/Anna

Nionde veckan i Ecuador!

Mina tolv veckor närmar sig sitt slut i rasande fart, det är helt galet! Kan inte fatta att jag snart ska lämna värmen och åka hem till ett kallt och vintrigt Sverige! Känns sådär lockande alltså... Skulle hellre föredra att ta hit mina nära och kära och stanna ett par månader till :)

Veckan har varit regnig, vilket är ganska skönt under dagen då det inte blir så jobbigt varmt.
Nästan varje dag den här veckan har jag haft fullt upp på fritiden med Ecuadorianska vänner. På måndagen åkte vi till en marknad lite utanför stan, först på dagen och sedan igen på kvällen. Där fanns marknadsstånd (uppenbarligen) och karuseller, men säkerheten på åkattraktionerna såg ut att vara sådär och jag litar inte på tivolin som skruvas upp och ner jämt ens i Sverige så det blev inget åkande.
Tror jag bara varit hemma en enda kväll den här veckan så det har som sagt varit fullt upp! På fredagen var det "la ultima dia" av firandet av Tena så jag fick ledigt från jobbet då dom tyckte jag kunde få ta del av firandet istället och det ändå inte skulle vara så mycket barn på dagiset. Så, även fredagen var fullspäckad. Strax efter nio började en parad längs Av. 15 de Noviembre, huvudgatan i stan som då har namngetts efter Tenas årsdag och på kvällen var det ännu mer festligheter än vanligt.

På lördagen gick jag och Abby, min nya granne, för att kolla in några pooler som ligger några minuters gångväg härifrån och där spenderade vi ca. fem timmar i paradiset med sol och bad. Som straff brände mina ben som eld efteråt...
På söndagen hade jag inte mycket mer till val än att undvika solen men det blev i alla fall ett dopp i Rio Pano :)

/Anna

Åttonde veckan i Ecuador!

Här rullar vardagen på som vanligt, mer eller mindre. På fredagen gjorde dom Colada Morada på dagiset, vilket gav mig mycket jobb med att hålla reda på ungarna då det tog hela dagen, men på eftermiddagen kom föräldrarna och åt nybakat bröd i form av gubbar som någon hade med sig, med Colada Morada :)
Under veckoslutet har Tena firats och det startade med en parad på torsdagen. Mycket dans, mycket musik, mycket färger och mycket folk! Det var väldigt roligt att se :)

Helgen var ganska fullspäckad med utgång på både fredag och lördag. Lite överkurs för mig, men hade i alla fall roligt! Man verkar kunna hänga på vem som helst här och det blir aldrig tråkigt! Sedan finns det väl skäl till att det är just killarna som är mest vänskapliga, men jag får ju passa på att dra nytta av att vara "annorlunda" när jag kan, haha.

På söndagen vandrade jag runt ganska planlöst i stan när jag sprang på någon jag kände och det slutade med att eftermiddagen och kvällen spenderades i Pano med bl.a. bad. Alltid skönt när det är så varmt så svetten rinner! (Kallt i Sverige? ;))

När jag kom hem på kvällen hade min nya granne anlänt, en tjej från USA som ska vara på Kallari. Tycker det är kul med en till inneboende och om någon vecka ska det komma två till! :)

/Anna

Sjunde veckan i Ecuador!

Den här veckan har vi inte haft så många barn då en utav de andra "fröknarna" varit borta så det har varit halv-stängt. Det har varit ganska skönt med bara hälften av ungarna, men det har gett de lite mindre barnen chansen att tuffa till sig lite så dom har busat dubbelt så mycket så det kunde lika bra varit 30 av dom ändå, haha.

I helgen har jag haft spanskalektion nästan dygnet runt då det varit familj på besök i samband med Alla helgona, som vi kallar det i Sverige, och jag har umgåtts med nya och mindre nya ecuadorianska vänner både på dagtid, kvällstid och på dansgolvet under småtimmarna. Det är roligt att det faktiskt händer något på helgerna här och att folk är ute och umgås. Jag har dock fortfarande inte riktigt vant mig vid uppmärksamheten som ljus hy, blondt hår och blåa ögon ger här och det blir lätt lite för mycket. Det positiva är att man aldrig blir sittandes att ha tråkigt om man inte själv väljer det, och igår hade jag väldigt roligt när jag övade på mina salsa-moves ;)
Idag åkte vi iväg ett gäng till floden. Det var något lite mer "flashigare" ställe med bar och musik och det var kul. Och det blev ännu mer spanska vilket är jättebra! :)

Nu verkar det vara åskoväder på ingång, det har blixtrat ljudlöst massor av gånger men nu har det börjat mullra med. Hoppas på massa regn ikväll/i natt, det är mysigt att sova till det ljudet fastän jag flera gånger vaknat av att det smattrar för högt mot taket!

Sju veckor gjorda, fem kvar!

/Anna

Sjätte veckan i Ecuador!

Jag kan fortfarande ibland ha lite svårt att inse att jag faktiskt fullföljde den här "galna" idén och åkte iväg helt ensam för att spendera tre månader Sydamerika, och nu har redan halva tiden gått! Om inte hela grejen i sig är galen så är DET galet!

Den här veckan började med en förkylning, vilket kanske inte kom helt oväntat då dagisbarn alltid är snoriga. Bilma ordnade medicin till mig, gjord på någon växt från trädgården och lime, som jag fick dricka två kvällar. Det såg giftigt ut och var surt som attan, men jag blev i alla fall bättre! Vet inte om det berodde på det men båda nätterna efter att jag druckit detta vaknade jag av att det gjorde jätteont på ett ställe i halsen när jag svalde, men det gick över efter en stund. Inbillar mig att det var medicinen som jobbade med att "laga" det sjuka i halsen. :)

Jobbet går bra, nu får jag famnen full med ungar när jag kommer på morgonen och dom vill gärna kramas, hålla handen och klättra på mig. Ja.. vi kan väl säga så att jag ofta är helt färdig när jag går hem för dagen! :) Och då inte bara av värmen! Men det är härligt, jag kommer sakna de små liven när jag åker härifrån!
Och på tal om det, så lämnade våran fina Milo oss i veckan för att fortsätta sina äventyr. Han har minst sagt satt sina spår här och det känns väldigt tomt utan honom men jag är jätteglad att jag lärt känna honom och för tiden vi varit här samtidig, det har varit guld värt! :)

Övrigt nytt i veckan! Jag bestämde mig en dag för att försöka skynda på processen med spanskan lite så i måndags tog jag min första spanskalektion hos en tjej från England! Känns som att det kan vara nyttigt men jag insåg då att jag faktiskt kan mer än jag tror. Men det bästa är trots allt att bara prata med folk, och det här verkar vara en riktig partystad så igårkväll följde jag med ett gäng jag träffat ute för att umgås och dansa lite. Det roliga här är att alla verkligen kan dansa och även gör det. Det är stor skillnad från Sverige! Men hade jag vetat det innan så hade jag nog packat lite annorlunda för resan hit, haha! :)

Så, i morgon påbörjas alltså den andra hälften av den här resan! Som sagt, galet..!

/Anna

Femte veckan i Ecuador!

Veckan har gått fort trots att jag de första dagarna längtade tillbaka till Galapagos som en tok! Men, jag jobbar ju med barn så jag leker mest bort dagarna :) Det jobbigaste är värmen, det krävs inte mer än några minuter i solen för att man ska bli helt genomsvett, men tanken på att det är kallt, mörkt och höstigt i Sverige är ganska tillfredsställande! ;)

Jag börjar lära mig namnen på alla barnen nu och de som i början var lite blyga börjar bli varma i kläderna. En liten kille som heter Mayckel har nog det mest värmande leendet av alla. De första dagarna var han mest ledsen, men nu tittar han på en och ler med hela ansiktet vilket avslöjar att han antingen har eller tänker hitta på nåt bus :) Enligt min granne Milo är små barn telepatiska och kan förstå vilket språk som helst, och det ska även vara bra för dom att höra olika språk, och jag provar den teorin genom att prata svenska med barnen. De större barnen tittar bara på mig och säger "que?" medan de mindre faktiskt verkar förstå. Eller så låtsas dom bara, haha :) Hur som helst går det på ett ut när dom inte förstår mig och jag inte förstår dom!

Utöver jobbet har veckan varit ganska lugn. Igår tog jag en promenad på förmiddagen genom staden till Rio Tena. En en och en halv timmes promenad som egentligen var alldeles för lång i stekande sol, men detso skönare att slå sig ner i hängmattan efteråt och vänta på regnet!
På kvällen var det lite avskedsfest för Milo som lämnar Ecuador snart och tillsammans med några från Kallari gick vi ut för att sjunga karaoke. Dom älskar det här och det finns karaoke-barer överallt! Vi var nog där en 4 timmar innan vi gick vidare till en nattklubb för att dansa lite och vi hade jättekul hela kvällen! :) Är dock inte lika pigg idag och har sovit nästan hela eftermiddagen, men vad gör det? Det är ju bara söndag och i morgon börjar nya utmaningar!

/Anna

Fjärde veckan i Ecuador!

För att inkludera söndagen bestod den av en tidig morgon för att åka till flygplatsen i Quito. Eftersom staden ligger mellan två berg är den väldigt lång och alla resor i den staden är evighetslånga, till och med en söndagmorgon utan trafik... En flygresa, lite bussåkande, båtåkande, bilåkande, och tillslut 2-2,5 timmars ytterligare båtåkande var jag och resten av gruppen jag spenderat de här dagarna med framme i Puerto Villamil på ön Isabela och möttes upp av våran guide Ricardo som transporterade oss till Hotel San Vicente. Efter fem minuter på hotellrummet åkte vi iväg till en lagun för att titta på flamingos, och resten av dagen bestod av fritid som spenderades med en promenad på stranden och runt i den väldigt lugna och fridfulla staden.

Andra dagen på Isabela var vi och tittade på landsköldpaddor i nationalparken och sedan även några andra intressanta och historiska platser, t.ex. The wall of tears.
På eftermiddagen åkte vi båt till en liten ö som till största delen bestod av lavasten och där det bodde massor av marinleguaner (om det nu är det svenska ordet, vad vet jag! Marine iguanas, anyway.. :)) Vi såg även sjölejon, Blue-footed Boobys och hajar. Efter en guidad tur på ön av Javier åkte vi vidare för att snorkla! Såg både havssköldpaddor, en rocka och massa fina fiskar, väldigt fascinerande! Kändes som att vara live i Hitta Nemo i 3D! :)

Tredje dagen åkte vi till Volcán Sierra Negra och vandrade 8 km till Volcán Chico och sedan tillbaka. Det var otroligt utmanande, speciellt eftersom solen sken hela dagen, men det var värt det! Volcán Sierra Negra har den andra mest aktiva kratern i världen som är 10 km i diameter, och utsikten var fantastisk från Volcán Chico varifrån vi kunde se Galapagos yngsta ö, Fernandina.
När vi kom tillbaka till hotellet fick vi 20 minuter och sedan var det dags att åka och snorkla igen! På vägen dit tittade vi på sjölejon och fick lära känna deras historia på Galapagos lite genom Ricardo. Även vid andra snorklings-tillfället såg vi havssköldpaddor och en pingvin som simmade omkring där :)

Fjärde dagen blev vi hämtade tidigt på morgonen och körda till båten för att lämna underbara Isabela åka tillbaka till Santa Cruz och Puerto Ayora där vi blev körda till respektive hotell för frukost. På förmiddagen var vi och tittade på sköldpaddor i nationalparken, jättestora sköldpaddor! På eftermiddagen blev det ännu mer jättesköldpaddor, men den här gången på höglandet där de lever fritt i naturen. Vi hade turen på våran sida hela dagen då de på nationalparken hade fått mat och därför var väldigt aktiva, och på höglandet var det massor av dom överallt vilket enligt våran guide, Daniel, inte alltid händer och vi fick många "100 dollar pictures" ;) Vi var även och tittade på kollapsade kratrar efter en vulkan och gick igenom en lavatunnel. Otroligt vad naturen kan göra :)

Hade kunnat stanna på Galapagos för alltid, men femte dagen var det dags för hemfärd och vi blev körda till flygplatsen tidigt för en lång väntan på flyget till Quito. Väl där tog jag en taxi till busstationen, jag hade ingen aning att det var så långt dit och med all trafik tog resan dit nästan lika lång tid som flygresan, blev dessutom fast där i över tre timmar i väntan på bussen då biljetterna var slutsålda till de närmaste avgångarna. Hur som helst kom jag i alla fall fram till Tena, klockan var halv tre på natten men just då var det bara skönt att vara här igen.

På fredagen var det helgdag här och därför inget jobb så hela dagen spenderade jag i lugnan ro med att återhämta mig efter resan och resten av helgen har sett ungefär likadan ut. På lördagskvällen firade vi lilla Nestor som fyllde två år med tårta och sång, men i övrigt har det inte hänt något spännande alls. Inte för att jag fått för lite nya upplevelser och intryck tidigare i veckan! :)

/Anna

Tredje veckan i Ecuador!

Veckan startade med en ledig dag då det skulle vara något möte som jag inte behövde vara med på. Förmiddagen spenderades istället på Kallari, där jag började lite smått med översättningen av hemsidan.
Veckan har fortsatt i lugna takter och barnen har börjat lite smått, första dagen bara med samling och namnupprop med föräldrarna, andra och tredje dagen bara några timmar - antar att det är som en form av inskolning. Barnen är nånstans mellan 20-30 till antalet, i åldrarna 2-6 år ungefär, tror jag, så det är att göra! Men det är roligt, speciellt när dom tittar på mig med sina stora, bruna ögon och babblar på spanska och jag förstår ungefär ingenting! Haha.

Just nu befinner jag mig i Quito, tillbaka hos samma familj som jag bodde hos de första dagarna här, och tidigt i morgon bitti flyger jag till Galapagosöarna för en femdagars-vistelse där! Eller rättare sagt ön - Isabella.
Ska jag vara ärlig trodde jag aldrig att jag skulle hitta hit på egen hand så det var med stor glädje och lättnad jag ringde på Marias ("värd-mamman" i Quito) dörr. Min vän Judy hade ritat en liten karta åt mig som beskrev var jag skulle gå av bussen från Tena och på nästa för att slippa den långa omvägen till busstationen och den lilla papperslappen, en karta över Quito med homestay-familjens hem utmarkerat och otroligt snälla och hjälpsamma människor var det som gjorde att jag 5-6 timmar, två taxiresor och två bussresor efter att jag lämnat tryggheten i mitt "hem" i San Jorges faktiskt kom fram hit!

När jag kommer tillbaka efter min "semester" på torsdag kommer jag förmodligen att ha jättemycket att berätta, så håll er uppdaterade! :)

/Anna

Andra veckan i Ecuador!

Ända sedan jag började jobba i hemtjänsten har jag tyckt det varit förvirrande att jobba oregelbundna dagar och delvis tider, man vet liksom aldrig riktigt vilken dag det är, men nu känner jag av att jag inte är van vid måndag-till-fredag-jobb. Tycker det är lite enformigt med samma dagar, samma tider och samma rutiner jämt, men precis som det mesta så lär jag väl vänja mig vid det med!

På tal om rutiner så har jag i vilket fall hunnit komma in i dom nu under andra veckan, och kroppen har vant sig vid tidsomställningen och sovtiderna. I Sverige är vi visserligen vana vid både och, men just sommarhalvåret är för mig så starkt förknippat med att det är ljust större delen av dygnet så därför känns det väldigt konstigt att solen går ner vid sex - halv sju på kvällen efter varma och soliga dagar. Vissa saker uppskattar man inte riktigt förrän man märker att dom saknas!

På dagarna jobbar vi fortfarande med förberedelser, jag längtar nu tills barnen börjar. Det ska bli väldigt kul att få träffa dom!

I skrivandets stund har jag just vaknat upp efter en powernap i hängmattan, där en hel del fritid spenderas. Då arbetet på dagiset bara är från 8-12.30 finns det mycket (ibland lite för mycket) av den varan. Två dagar i veckan har jag blivit ombedd att hjälpa småtjejerna här i huset med engelska, vilket jag bara tycker är roligt! Till på köpet får även jag chansen att snappa upp några ord på spanska. Annars kan det även bli en och annan promenad ner till staden, och har man tråkigt här finns det alltid något att hjälpa till med, t.ex. på chokladfabriken som finns här. Har fått förfrågan om jag kan hjälpa till att översätta deras hemsida till svenska då chokladen har, en ganska liten, men än dock en marknad även i Sverige! Är ni intresserade kan ni läsa mer om chokladen på kallari.com!

Idag var jag, Judy (amerikanskan) och Milo, min granne i rummet bredvid, uppe före tuppen (mer bokstavligt talat här då det faktiskt händer att jag vaknar av tuppen) för att ta bussen till ett naturreservat en 20-30 minuter bort. Vi gick igenom regnskogen, och Judy som har jobbat där berättade om lite olika träd och växter och vad dom kan vara bra för. Vi smakade på en del saker, t.ex. mossa, blad och tro det eller ej - citronmyror!
Efter en ganska lång promenad nådde vi målet som var ett ca. 30 meter högt utsiktstorn, mer likt en telefonstolpe, som vi klättrade upp för, och högst upp fanns en liten plattform där man kunde sitta och beundra utsikten. Ganska otroligt, då vi var över skogen och kunde se allt! Medan vi satt där kom två örnar av något slag och seglade alldeles i närheten ovanför oss. Hela upplevelsen var riktigt häftig, och jag är så glad att vi åkte dit! :)

/Anna

Första veckan i Ecuador!

Första veckan var ganska omtumlande, med tidsomställning och massa nya intryck. Med tanke på att jag satte min fot på ett flygplan för första gången två veckor tidigare, och dessutom aldrig lämnat Norden innan, var det en väldigt lång första resa. När jag efter den längsta sträckan, London - Miami, bytte flyg hade jag inte alls någon lust att gå på ett till plan, men jag var helt utmattad och sov som tur var nästan hela vägen.

Kom fram till Quito mitt i natten och trodde jag skulle frysa ihjäl när jag väl kommit fram till min värdfamilj och bäddat ner mig i sängen, jag som trodde Sydamerika alltid var varmt! Fick senare lära mig att eftersom Quito ligger så högt upp värmer solen bra på dagen, men så fort den försvinner blir det kallt. Höjden gör även att man blir riktigt anfådd bara av att gå upp för en trappa om man inte är van - jag var rädd ett tag att min kondition var mycket sämre än jag trodde!

Första dagen uppmamande min "värd-mamma" mig att gå ut om jag ville, ta en promenad eller hoppa på en buss och åka till stan, men livet ute på gatan lät livsfarligt av det jag hörde från mitt rum - polissirener och bilar som tutade hela tiden - så jag valde att hålla mig inne.

Dag nummer två var det dags att träffa samordnaren, Gaby, tillsammans med två andra volontärer som skulle till Galapagosöarna. Vi gick igenom massa praktiska saker om respektive projekt och efter några timmar åkte vi iväg till ett museum där vi fick lära oss massa intressanta saker om Ecuador!

Dag tre var det dags för den långa bussresan till Tena. Efter ca. 4 timmar på slingriga vägar över berget var vi framme i värmen och mina nya "värd-föräldrar" mötte upp mig vid bussen och en inte så lång bilresa senare var vi framme vid vad som är mitt hem de kommande veckorna - ett mysigt rum med dekorativt målade väggar, och med en grön härlig trädgård precis utanför dörren där hönsen går runt och kacklar!

Andra och tredje dagen i Tena var det dags för det jag huvudsakligen kom hit för - dagiset! Bilma, min värd-mamma, och hennes barnbarn Nestor följde mig dit där jag fick träffa Laura och Marie. Barnen börjar inte förrän 2 oktober, så det vi gör nu är förberedelser så som att städa och förbereda lite undervisningsmaterial, dekorationer osv.

Första helgen här spenderades till större delen med en amerikanska som mer eller mindre bor och jobbar här. Vi åkte buss lite hit och dit för några ärenden och jag fick chansen att se mig omkring lite. På kvällen var vi på en födelsedagsfest hos en vän till henne och efter det gick vi ut och dansade. Jag skojar inte när jag säger att det är mer folk ute här än hemma i Uddevalla, det tror man inte när man tänker Amazonas!
På söndagen åkte jag med familjen till floden för att bada. För mig som älskar att bada även i Sveriges kalla sjöar var det varma vattnet i floden mer än underbart! :)

/Anna

Gör ett försök..

Ger mig på ett försök att blogga i alla fall (ja, jag har svårt att bestämma mig) åtminstone någon dag i veckan. Jag saknar lite utbytet det ger att någon annan än jag själv läser det jag skriver, och jag vet ju i alla fall några där hemma är nyfikna på vad jag sysslar med här i regnskogen (den lever verkligen upp till det namnet just nu!)
Dessvärre går det inte lika smidigt i mobilen som på dator så därför kommer jag inte riktigt kunna få det att se ut som jag vill och som det brukar, och bilder tror jag inte det går ladda upp via mobilen (jag vet i alla fall inte hur) så det får bli som det blir, men det passar väl bra eftersom det är lite så det är i djungeln! :)

/Anna

Följ mig på Instagram!

Hej! Ville bara skicka en hälsning från Ecuador och hänvisa mina bloggläsare till annalds på Instagram (postar även allt på Facebook). Jag har tillgång till internet emellanåt men tycker det är för krångligt att blogga via mobilen så bilder och lite text på Instagram känns tillräckligt. Finns naturligtvis massor att berätta men skriver som sagt dagbok "the old fashion way" för min egen skull. Kan tänka mig att jag delar med mig av en del i efterhand! Men just nu är det alltså Instagram och Facebook som gäller i den mån jag har möjlighet! :)

/Anna

Höstens planer!

Källa
 
I oktober förra året la jag upp bilden ovan här på bloggen och skrev lite kryptiskt om något jag planerade att göra. De planerna lades på hyllan då det kom annat i vägen, som kaniner t.ex., och tidpunkten kändes inte rätt.
Nu är allt det som stod i vägen då ur vägen, och eftersom det ändå blev så att jag inte behöll kaninerna är tidpunkten helt rätt just nu. Jag är inte så gammal (än, men snudd på..;) ) och jag är fri och kan göra vad jag vill och jag känner att jag måste passa på att leva livet!
 
Därför har jag bokat in mig på en volontärresa till hösten och kommer att spendera 3 månader i Amazonas regnskog och ta hand om barn på ett daghem. Jag åker i mitten av september och det är fullt upp med förberedelser och planering nu, men det kommer att bli väldigt roligt och spännande och jag är supertaggad!
 
Nu förstår ni kanske också anledningen till min spindelterapi. Jag var visserligen i behov av det ändå då min fobi hade blivit lite ohanterbar men nu fick jag ju en anledning att verkligen ta tag i det nu och jag måste säga att jag är väldigt stolt över mig själv för att det gått så bra. Jag tycker fortfarande inte om dom men idag höll jag till och med en (död) spindel i handen vilket för 1-2 månader sedan inte ens fanns på min världskarta! Thumbs up for me!

RSS 2.0